Vila efter veckoslutet

4 mars. I morse var jag annu trott! sa det kandes riktigt bra att ga till jobbet och vila ut (!) efter veckoslutet. Na, det dar har jag inte hittat pa sjalv. Det ar ett gammalt skamt som anda har ett korn av sanning i sig.

Jag har varit pa weekendresa tillsammans med de ovriga i gruppen. Vi fick lust att fara till stillahavskusten, nagon hade hittat ett billigt hotell, en annan en buss till overkomligt  pris.
Stallet heter Las Peñitas och hotellet Barca de Oro. Enkelt, men fullt acceptabelt for den som inte maste ha den hogsta lyxklassen. Rumsstorleken varierade fran 2-6 personer och priset per knopp stod i proportion till det. De som bodde i storre rum betalade fran 7 USD medan jag som bodde i en tvaa betalade 12 USD for min person. Overnattning plus tre maltider kostade mig 59,50 € Sedan tillkom bussen, 16 €. Men, en veckoslutsresa till ett strandhotell for mindre an 100 €, vad sager ni om det?

Det fanns ingen simstrand vid hotellet. Det lag i en skyddad men langgrund bukt. Men da tidvattent var nara maximum, da gick det att simma dar. Det var inte heller lang bit att ga till stora havet, men dar hade ingen av oss mod (eller dumdristighet) nog att simma. Stora vagor rullade in mot stranden och brots i imponerande branningar. Vi gick bara sa langt ut att vi annu holls pa fotterna da vagorna kom och njot av det varma, salta vattnet. Men da man kom upp med vata fotter sag det forskrackligt ut. Da sag fotterna ut att ha vandrat i en kolbox, for sanden var nastan svart.

Jag for min del var ganska lat. For mig rackte det med lite bad och ett par omgangar i solen. Men nagra av kamraterna led av overskottsenergi och gav sig ut pa en ganska lang vandring langs stranden. Att de orkade, i den fuktiga varmen!
Jag ligger i solen for att fa lite farg pa kroppen innan jag atervander till det bleka fosterlandet. Men fargen fastnar inte sa dar bara. Jag ar fortfarande blek. Och jag kommer inte heller att bli annat, har dar jag jamfor mig med dem som ar bruna. Men sa mycket farg skall jag nog hinna samla att jag kan mota var sommarsol utan risk att branna mig.

Pa hemvagen stannade vi nagra timmar i den gamla staden León. Den var visst huvudsrtad under det spanska valdet. Vi gick runt lite pa ett par marknader, och jag hittade det enda jag lovat att kopa med mig till Finland: en machete.Sadana finns nog att kopa ocksa i Estelí, till en tredjedel av det pris jag betalade i León. Men, de i Estelí har ingen skida ...

Vi avslutade besoket i León med att ga pa en kand fiskrestaurang. Dar festade jag pa friterad rod pargo med vitlokssalsa och ris. Man fick sjalv valja den fisk man ville ha tillredd, och jag valde en av de storsta. Det var gott, och jag blev matt! Jag behovde ingen mat vid hemkomsten. Bara somn.

En sak har jag blivit att undra over: Finlandarna anser att det ar fint att bli brun pa sommaren. Men da det kommer folk som ar narurligt bruna till landet ar det andra kriterier som galler. Da ar det suspekt att vara brun!

Varfor ar det fint for en vit att bli brun, da det inte ar fint for en brun att vara brun?