Sista veckan pa skolan vid Sor Maria blev minnesrik.
Hela veckan övade vi sanger pa morgonen. Som vanligt forstod vi inte varfor men sa klart att vi glatt sjong med. Pa torsdagen var det Ana´s (professora) födelsedag, sa efter de vanliga sangerna var det dags att sjunga för henne ocksa.
Sor Mayra och Ana |
För att göra dagen ännu mer minnesrik sa ordnades det en eldsvada pa fotbollsplanen.
Planen skulle ställas iordning: Barnen kommenderades ut; vissa slog gras med machete, andra räfsade ihop. Riktiga malburar skulle ställas iordning och de förankrades med cement och sten. Markering av själva planen med gips eller cement (?). De som inte arbetade spelade fotboll mitt i allt eller bara sprang omkring och lekte.
Helt plötsligt började elden ta fart och sprida sig, ingen reagerade nämnvärt, Förutom vi voluntärer som började peka och undra varför ingen brydde sig. Inte förrän kokerskan kom ut och var upprörd - Det fanns nämligen inget vatten inomhus och bara tva kranar utanför husen. Da fick alla pojkar fart - de sprang i skytteltrafik med vatten i flaskor och ämbar, men det var för sent. Los Bomberos (brandkaren) fick tillkallas.
Sa släcktes da elden och hela planen svart och sotig efter branden. Undrar vad föraldrar och anhöriga tänkte när barnen kom hem helt sotiga?
Los Bomberos kommer |
Efter annu en genomgang av alla sanger, sa kom en korgosse och lite senare en prast. Det blev hogtidligt med hans tal och valsignelser over larare, elever och sa av oss voluntärer. Det bjöds till nattvard och vara sanger klingade, ibland en aning ur takt men prasten sjöng med och allt var frid och fröjd.
Ett helt trumset trollades fram ur nagot förrad |
Vi voluntärer fick var sin ljusbla keps!
Resten av dagen var det friluftsdag, och det behövdes nog för nasta vecka börjar prov i Spanska och Matematik, för att avgöra om de kan flyttas upp en klass, eller utexamineras.
Hasta luego
Det låter ju som att det var en trevlig avslutning! Jag ser verkligen fram emot att få se dig i den blå kepsen! Idag fick jag svar på mitt tack till Ramon och Marta!
SvaraRaderaGunilla