killarna rockar fett på Mocha Nana Café...

Hola! Mucho gusto, amigos!

Min casero,Roberto, har återvänt från England. Det enda han klagade på var vädret i England. - ” kan du tänka dej, -2 grader ! skinnet drog ihop sig.” Samma sak hände när han återvände till Managua, fast tvärtemot, så att porerna öppnades. Nu är han någorlunda normal igen.

Mina favoritmusiker och fredagskvällens MENU:   Nirvanamusik? Jag är kanske för gammal för sådant?

Det musikaliska utbudet breddades ytterligare i går, när Madheavier uppträdde på Mocha Nana Café. Jag hade hoppats på lite mera bredd på 90-tals musiken, eftersom nirvanamusiken absolut inte hör till mina favoriter. Men förgäves. Mixningen var också skrällig. Men publiken gillade kvällen och strömmade till. Medelåldern var närmare trettio. Jag kunde ha varit pappa till alla. Nej, inte till alla. Jim, åttioåringen var också där. Inte heller han uppskattade musiken särskilt mycket och funderade mellan sångerna med musikerna, ifall de inte bjöd på någonting annat ikväll. Jim blev trött på ljudet och gick hem. Men jag satt kvar och väntade förgäves på någonting som kunde rycka till i benen.

Bord läggs ut på bakgården. Den är vacker i kvällsljuset.

Killarna trycker på och rockar fett

Jag sa till Javier efteråt jag är för gammal för att lyssna på Kurt Cobain och Nirvana. Och att jag gillade dem mera när de spelade utan baskomp. Men de får helt godkänt för sin musikaliska talang.

Hasta pronto!