brinn långsamt..

Hola! Mucho gusto, amigos!

Dagen efter sabbaten, här i Esteli, går i samma gängor som förr. Gatuförsäljarna har återvänt. De två blinda tiggarna sitter på sitt ställe i skuggan. Så möter jag försäljaren, som förgäves men troget, försökt bjuda ut en påse torkad kamomill till mej de två senaste månaderna, men inte lyckats. Vakterna, med sina pumphagelbössor och pistoler, står ståndaktiga på sina poster överallt i staden. Valutaväxlarna har återvänt till gatuhörnen. Så vandrar människorna vidare i den gråa vardagen styrkta av påsken budskap inom sig, många gånger osynligt till det yttre men alltid en verklighet för den sökande.

Brinn, men brinn långsamt, min vän !

 

valutaväxling

( så till Max Lucado, Alla dagar nära)

Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Matt 28

Det är inte hoppet som får Maria och Maria från Magdala att gå till graven. Det är plikten. Hängivenheten. De väntar sig ingen belöning. Vad skulle väl Jesus kunna ge dem? Vad kan en död ha att erbjuda? De båda kvinnorna tar sig upp mot höjden, men inte för att få utan för att ge.

Någon ädlare motivation finns inte.

Att tjäna därför att plikten manar till det. Så ser lärjungens kallelse ut.

Vaya con Dios!