Tid är inte viktig för
oss på samma sätt som den kanske är för Er. Den klara deklarationen kom mig
till del på ett något överraskande ställe: en militär klubb i Guatemala City!
Bakgrunden var
följande: Vi befann oss i Guatemala för att hämta vår son. Då blev vi inbjudna
att komma och se ett drama som ungdomar från barnhemmet skulle uppföra på en
militär klubb. Vi tog oss dit på egen hand och anlände femton minuter före
utsatt tid. Vi satte oss att vänta i vestibulen.
Efter några minuter
kom en vakt och ville veta vad vi gjorde där. Då vår spanska inte räckte till
för att förklara det hämtade han klubbens president. Det var en vithårig
gentleman som talade en utmärkt engelska.
Han visste absolut ingenting om något
drama! Men han lämnade saken öppen så till vida att han sade att vi kunde sitta
ner och vänta en stund, ”men sen går ni väl...” På klockslaget seglade en
mycket elegant dam in, och så mycket förstod vi, att hon var ute i samma ärende
som vi. Vi satt lugnt kvar, och efter en stund kom presidenten tillbaka. ”Nu
vet jag att det är på gång”, förklarade han. ”Men ni är kanske medvetna om att
tid inte är viktigt för oss – på samma sätt som det kanske är för Er. Var vänliga
och sitt kvar och vänta!”

Allt detta försiggick
utan dramatik. Men jag kan föreställa mig klagolåten om det här hade hänt i
Finland, att en dramaföreställning hade varit halvannan timme försenad!
Bilden: Vaktlokal i två våningar vid
en militärbas.
I Centralamerika väntar
man lugnt och umgås under tiden. Tid och temperament tycks sakna samband.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar